Carl Persson, son till Sven Persson och Tilda Larsdotter, föddes i Farabjär, Drakeberga den 8/7 1896, och dog i Bjärnum, Norra Åkarps socken den 12/3 1973.

Den 1/11 1914 tog han anställning vid Karlskrona Grenadjärregemente, blev v.korpral den 22/12 1915, och korpral den 8/1 1917. Furir av 2:a klassen blev han den 1/11 1918 och av 1:a klassen den 21/11 1921. Den 15/8 1922 tog han underofficersexamen, och år 1924 gick han igenom sjukvårdskorpralskolan, och den 6/10 1924 var han klar med sjukvårdssergeantkursen. Han tog avsked den 31/10 1925, och blev dagen efter furir i regementets reserv, för att den 18/12 1925 bli sergeant i regementsreserven. Han utnämndes till fanjunkare i Kungliga Kronobergs regementes resev den 1 mars 1937.

Han var delägare i Bjärnums Slöjdfabrik 1927 - 1939. Under kriget var han ledare i Bjärnum för Fältmarschen. Perioden 1948 - 1952 var han med i Mulcipalfullmäktig i Bjärnum.

Han gifte sig i Norra Åkarp den 13/10 1923 med Agda Margareta Lennström, född i Hörja socken den 20/7 1902.

Det är Carl Persson, som vi släktmedlemmar har att tacka, för att vi i dag har denna unika släkthistoria. Om hur han med arbete, tur och skicklighet lyckades få fram allt detta material, berättar Agda (hans hustru) 1984:
Calle berättade att han som pojke (liksom säkert också bröderna) satt och lyste sin farfar med törestickor medan farfadern skar på träskor. Farfadern (Per Månsson) berättade om gångna tider och på det sättet föddes kanske Calles historieintresse. Calle samlade gamla brev, bl. a. en brevväxling mellan faderns kusin Ludvig Göthe och Per Månsson. Calle besökte även Bispgården omkring 1960 för att i kyrkböckerna leta efter Ludvig Göthes dotter, som föddes utom äktenskapet. Men han letade förgäves. Bispgården och Sollefteå var de sista platserna Ludvig Göthe bodde på, som de framskjutna förposter ledningen för bygget av norra stambanan behövde i sina kontakter med rallarna. Han for säkert illa och dog så vitt man kan förstå en för tidig död på grund av strapatserna.
Calle ägnade mycken tid åt sin släkts historia, letade i kyrkböcker och hade kontakt med andra släktforskare. Efter att ha läst några artiklar i Norra Skåne om Hasslarödssläkten fann han att författaren och han hade gemensamma personer som intresserade dem. Calle tog kontakt med författaren via Norra Skåne. Det visade sig vara C G Liljenberg i Osby. Därefter följde många besök och en långvarig brevväxling, som resulterade i att denna släkt kan föra sina anor tillbaka till digerdöden, c:a 1350. Besöken gjordes ofta per cykel. Jag var med flera gånger och vid de första besöken bodde Liljenberg på Hasslarödsgården tillsammans med sin gamla mor Agnes Tagelina Tufvesson.